 De svenska reglerna till skydd för arbetstagares föräldraskap är enastående. Föräldrar kan vara hemma från jobbet med små barn och uppbära statlig ersättning för större delen av sin inkomst under en internationellt sett lång period, och de får inte heller missgynnas i arbetslivet på grund av att de varit föräldralediga. Grundtankarna bakom lagstiftningen är också jämförelsevis radikala: föräldraskapets omsorgsuppgifter skall fördelas jämlikt mellan föräldrarna, och arbetslivet skall kunna förenas med föräldraskap. Men hur fungerar egentligen reglerna, och hur tillämpas de? Är mamma och pappa verkligen lika inför lagen när det handlar om att förena arbete och föräldraskap? Tar lagstiftningen hänsyn till barnens behov av sina föräldrar, och till föräldrarnas ansvar för barnen, eller är det arbetsgivarens önskemål om hängivna och flexibla anställda som prioriteras när föräldradagarna är slut?
Jenny Julén Votinius har undersökt det arbetsrättsliga regelverket kring arbete och föräldraskap i Sverige och EU. Utgångspunkten är att dessa regler, trots tämligen kraftfulla principiella formuleringar, i praktiken ändå påverkas av de könsrelaterade föreställningar om föräldraskapet som präglar samhällsdebatten och den rättsliga argumentationen.
I skildringen av föräldraskapets olika faser – graviditet, föräldraledighet, arbete-och-barn – analyseras arbetslivsrelaterade juridiska problem och konflikter som kan uppstå vid lönesättning, omplacering och rekrytering. Här diskuteras också dagens normer om föräldraskap, inte minst i relation till aktuella biologistiska inlägg om moderskap och kvinnlighet. Studien leder fram till en diskussion om barns och föräldrars plats i ett framtida, alltmer flexibiliserat och oförutsägbart arbetsliv.
|
