| |
Pris: 692 SEK exkl. moms  |  Europeiseringen och internationaliseringen berör allt fler rättsområden. Sakrätten har länge varit orörd. De senaste årens akademiska diskussioner om en europeisk civillagbok (Draft Common Frame of Reference (DCFR)) har visat att vi i Norden har en väldigt annorlunda förståelse av grundläggande sakrättsliga frågor än kontinentala jurister har. Olikheterna är svåra att förstå och formulera. Motpolen till vår nordiska funktionalism är den kontinentala substantialismen.
Äganderättsfrågan är det grundläggande (icke)temat för skillnaderna. Hos oss funktionalister saknar den ofta (explicit) betydelse för lösningarna på de olika sakrättsliga konflikterna. För substantialisterna är äganderätten central – och inte endast för de sakrättsliga konflikterna. Och just det sistnämnda förbiser vi lätt. Vi har olika rättslig grundförståelse och därför även olika perspektiv och perception. Det gör en tänkt komparativ sakrättsdialog svår.
En komparativ behandling av stora skillnader mellan olika juristtraditioner måste genomföras utan stöd av den traditionella rättsvetenskapen. Bokens tillnärmning – med blick på både metod och perspektiv – är i viss grad interdisciplinär. Den kan därför vara till hjälp även för senare komparativa undersökningar av stora skillnader. Boken gör även uppmärksam på hur starkt vi formas av vår egen (juridiska) normalitet. Bokens avslutande del visar hur metoden konkret kan tillämpas och vad man kan lägga märke till i den nordiska funktionalismen med hjälp av ett substantialistiskt perspektiv.
Boken är relevant för jurister med ett intresse för förmögenhetsrätt, sakrätt och komparativ rätt. Den är också intressant för dem, som antingen vill få en konkret bild av europeiseringens utmaningar för den egna rätten, som jobbar internationellt och därför behöver en bild av nordisk rätts möjliga särdrag, eller som är praktiskt intresserade av illustrationer av hur teori kan vara användbar även för den mer praktiskt inriktade juridiken.
Författaren har en jur.kand.-examen (Stockholm) och en LL. M. (Osnabrück). Han har en komparativrättslig och internationell bakgrund och var under flera år verksam som forskare i Study Group on a European Civil Code (i arbetsgruppen vid European Legal Studies Institute i Osnabrück), som utarbetade DCFR. Han är väl förtrogen med den gränsöverskridande juridiska dialogens svårigheter. Han är Research Fellow vid Stockholm Centre for Commercial Law. Boken är en lätt bearbetad version av författarens doktorsavhandling, som försvarades vid Universitetet i Bergen.
Innehållsöversikt
FÖRORD
ABSTRACT
INNEHÅLLSÖVERSIKT INNEHÅLL
FÖRKORTNINGAR
LAGAR, KONVENTIONER, DIREKTIV O DYL
1.INLEDNING
1.1. Avhandlingens frågeställningar
1.1.1. EN INLEDANDE SVENSK OCH NORSK SAKRÄTTSBILD – OCH FRÅGESTÄLLNINGARNA
1.1.2. DEN FÖRSÖKTA KOMPARATIVA DIALOGEN – OCH FRÅGESTÄLLNINGARNA
1.1.3. SAMMANFATTANDE BILD AV FRÅGESTÄLLNINGARNA OCH SVÅRIGHETERNA MED ATT UNDERSÖKA DEM
1.2. Några preliminärer
1.2.1. EUROPEISERINGEN
1.2.2. ANVÄNDNING AV UTLÄNDSKT OCH KOMPARATIVRÄTTSLIGT MATERIAL
1.2.3. PERSPEKTIV, PERCEPTION OCH FÖRSTÅELSE
1.2.4. DET RÄTTSLIGA PERSPEKTIVET OCH FRÅGESTÄLLNINGARNA
1.2.5. AVGRÄNSNINGAR
1.2.6. PERSONER OCH KOLLISIONSMODELLER
1.2.7. SPRÅK, TEXT OCH PRESENTATION
1.3. Terminologi
1.3.1. BORGENÄRSSKYDD
1.3.2. OMSÄTTNINGSSKYDD
1.3.3. FUNKTIONALISM OCH SUBSTANTIALISM
1.3.4. ÄGANDERÄTT
1.4. Disposition och innehåll
1.4.1. ALLMÄNT OM DISPOSITIONEN OCH INNEHÅLLET
1.4.2. NÄRMARE OM KAPITLEN OM METOD OCH PERSPEKTIV OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL VARANDRA
DEL I. METOD OCH PERSPEKTIV
2. METOD
2.1. Inledning
2.2. Disciplin – metod – tillnärmning
2.2.1. INLEDANDE RITUAL: DEN KOMPARATIVRÄTTSLIGA METOD-DISCIPLIN-DISKUSSIONEN
2.2.2. FRAGMENTERINGSPROBLEMET
2.2.3. BEHOVET AV KONKRETISERING: OLIKA INRIKTNINGAR
2.2.4. TYNGDPUNKT OCH TILLNÄRMNING: KOMPARATIONEN ELLER RÄTTEN FRÄMST?
2.2.5. NÄRMARE OM TILLNÄRMNINGEN I FÖRELIGGANDE ARBETE
2.3. Relevanta komparativa metoder
2.3.1. EN FAKTISK INLEDNING: DEN FUNKTIONELLA METODEN
2.3.2. EN INNEHÅLLSFOKUSERAD FORTSÄTTNING: LEGAL FORMANTS
2.4. Egna metodiska val
2.4.1. DEN FUNKTIONELLA METODENS FUNKTIONS BEGRÄNSADE FUNKTION I FÖRELIGGANDE ARBETE....... 60
2.4.2. FOKUS PÅ DE KOGNITIVA ASPEKTERNA, MÅNGFALDEN AV RELEVANTA FAKTORER, FORMANTASPEKTER,
LÖSNINGENS TYDLIGHET OCH SÄKERHET – OCH NORMALJURISTEN SOM REFERENSPERSON
3. ARBETETS ALIENERANDE PERSPEKTIV
3.1. Inledning
3.1.1. ARBETETS TVÅ RELEVANTA VAL
3.1.2. RELEVANSEN AV DET ANNARS IRRELEVANTA: ETT FÖRSÖK ATT BL A GÖRA PRAKTISK KUNSKAP
DISKURSIV
3.1.3. MATERIELLRÄTTSLIGT: DEN SUBSTANTIALISTISKA FÖRSTÅELSEN
3.1.4. DE SUBSTANTIALISTISKA OCH FUNKTIONALISTISKA ILLUSTRATIONERNA
3.1.5. POÄNGEN MED DE FÖLJANDE SKILDRINGARNA
3.2. Rättens nivåer och deras kunskapstyper
3.3. Paradigm för bl a systematiseringar inom rätten
3.3.1. INLEDNING
3.3.2. SYSTEMATISERING – SOM «CULTURAL UNIVERSAL» OCH KOMPARATIVT
3.3.3. UPPTÄCKTEN AV NÅGOT UTANFÖR «HOME LAW»-PARADIGMET
3.3.4. EXKURS: «HOME LAW»-PARADIGMET TILLÄMPAT PÅ SAKRÄTTEN
3.4. Juridiska paradigm och deras diskursiva förutsättningar
3.4.1. INLEDNING
3.4.2. PARADIGMET SOM ANTECIPATORISKT SCHEMA
3.4.3. EXKURS: EN KOGNITIV SAKRÄTTSLIG ILLUSTRATION
DEL II. DEN KONTEXTUELLA RAMEN FÖR ÄGANDERÄTTSFRÅGORNA OCH
ÄGANDERÄTTENS ÖVERGÅNG
4. HISTORISKA ASPEKTER
4.1. Inledning
4.2. Rättshistoriens möjliga komparativrättsliga relevans
4.2.1. RÄTTSHISTORIEN OCH DEN KOMPARATIVRÄTTSLIGA MAKRONIVÅN
4.2.2. RÄTTSHISTORIEN OCH DEN KOMPARATIVRÄTTSLIGA MIKRONIVÅN
4.2.3. RÄTTSHISTORIEN, EUROPEISERINGSPERSPEKTIVET OCH EUROPEISERINGSRELEVANSEN
4.3. Tidiga fragment av internationell och komparativ sakrätt
4.3.1. SAKRÄTTEN LÄNGE ETT RÄTTSLIGT TERRA INCOGNITA
4.3.2. EN TIDIG SKILDRING: INTERNATIONAL ENCYCLOPEDIA OF COMPARATIVE LAW
4.4. Nordisk sakrättshistoria
4.4.1. NJM
4.4.2. SAKRÄTTEN I DET NORDISKA LAGSTIFTNINGSSAMARBETET
4.4.3. ANVÄNDNINGEN AV ANNAN NORDISK LITTERATUR OCH RÄTTSPRAXIS
4.4.4. DE TVÅ CENTRALA NORDISKA HÄNDELSERNA OCH BILDEN AV DEM I LITTERATUREN
4.4.5. NORDISK SAKRÄTTSLIKHET?
5. ÄGANDERÄTTEN OCH ÄGANDERÄTTENS ÖVERGÅNG – KOMPARATIVT, NATIONELLT OCH I
DCFR
5.1. Inledning
5.2. Bilden i den nyare litteraturen
5.2.1. BILDEN I DE NYA KOMPARATIVRÄTTSLIGA ENCYKLOPEDIERNA
5.2.2. EN KONTINENTAL DIFFERENTIERING MED NORDISK RÄTT
5.2.3. SAMMANFATTNING
5.3. Nordiska kommentarer i DCFR-diskussionerna
5.3.1. INLEDNING
5.3.2. DE SAKRÄTTSLIGA OCH HUVUDSAKLIGEN FUNKTIONELLA FRÅGORNA
5.3.3. FRÅGOR OM TILLNÄRMNINGEN – UR DET FRAGMENTERADE PERSPEKTIVET
5.3.4. SAMMANFATTNING
5.4. Äganderättens övergång, substantialismen och abstraktionsprincipen i tysk rätt
5.4.1. INLEDNING
5.4.2. ÄGANDERÄTTEN OCH ÄGANDERÄTTSSKYDDET
5.4.3. ÄGANDERÄTTSÖVERLÅTELSENS DELNINGS- OCH ABSTRAKTIONSPRINCIP
5.4.4. ÄGANDERÄTTSÖVERLÅTELSEN OCH BESITTNINGSFRÅGORNA
5.4.5. BORGENÄRSSKYDDSFRÅGAN, SUBSTANTIALISMEN OCH OMSÄTTNINGSSKYDDSFRÅGAN
5.5. DCFR
5.5.1. INLEDNING: DCFR BOK VIII OCH EN TILLBAKABLICK PÅ TYSK RÄTT
5.5.2. ÄGANDERÄTTEN OCH ÄGANDERÄTTSSKYDDET
5.5.3. ÄGANDERÄTTSÖVERLÅTELSEN OCH BESITTNINGSFRÅGORNA
5.5.4. BORGENÄRSSKYDDSFRÅGAN, SUBSTANTIALISMEN OCH OMSÄTTNINGSSKYDDSFRÅGAN
6. KOMPARATIVRÄTTSLIGT RELEVANTA ASPEKTER GENOM EUROPEISERINGEN
6.1. Inledning
6.1.1. FRÅN FRIVILLIGHET TILL VARIERANDE GRAD AV TVÅNG – OCH KONKURRENS OCH KOMPARATION ... 263
6.1.2. KAPITLETS RÄTTSLIGA MATERIAL, SYFTEN OCH INNEHÅLL
6.2. Det europarättsliga ytskiktet
6.2.1. EN PRESENTATION AV DE RELEVANTA FÖRESKRIFTERNA
6.2.2. EXEMPLIFIERING MED UTGÅNGSPUNKT I ÅTERTAGANDEFÖRBEHÅLLET I BETALNINGSDIR
6.3. Den s k rättskulturnivåns praktiska kunskap
6.3.1. INLEDNING: KOMPARATIV ORIENTERING OM FÖRHÅLLANDET MELLAN MATERIELLA RÄTTIGHETER OCH
PROCESSRÄTTEN
6.3.2. DE NORDISKA RÄTTIGHETSSÄRDRAGEN OCH EUROPEISERINGEN
6.4. EMD – och främst Sverige
6.4.1. INLEDNING
6.4.2. TOLKNINGEN AV ART. 1 P-1
6.4.3. DE NYA DOMARNA OCH MÖJLIGT RELEVANTA NATIONELLA FRÅGESTÄLLNINGAR
DEL III. FORSKNINGSMATERIALET OCH VALDA EXEMPEL MED UTGÅNGSPUNKT I EN
SUBSTANTIALISTISK BLICK PÅ FUNKTIONALISMEN
7. EMPIRIN OCH EN PRESENTATION AV DE FÖRDJUPADE FALLGRUPPERNA
7.1. Det använda och det fördjupade materialet
7.1.1. INLEDNING
7.1.2. REKAPITULATION AV TILLNÄRMNINGEN, RELEVANSEN OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA
7.1.3. UTMANINGARNA OCH BEGRÄNSNINGARNA MED EN FÖRSÖKT «LAW IN ACTION»-TILLNÄRMNING
7.1.4. ÅTERKOPPLINGEN TILL TEORIN
7.1.5. FRAGMENTERAD ILLUSTRATION AV DE TRE FRÅGESTÄLLNINGARNAS VIDARE KONTEXT
7.1.6. DET PRESENTERADE MATERIALET: DE TVÅ FÖRDJUPADE FRAGMENTEN
7.2. GtfL:s ägare och tvesalan, särskilt med blick på en möjlig kollision mellan
omsättningsskydd och borgenärsskydd
7.2.1. INLEDNING
7.2.2. FÖRSÖKT NORDISM, RÄTTSDOGMATIK OCH RELEVANTA SÄRDRAG
7.2.3. TVESALAN
7.2.4. DEN MÖJLIGA KOLLISIONEN MELLAN FRÅGORNA OM OMSÄTTNINGSSKYDD OCH BORGENÄRSSKYDD 388
7.2.5. SAMMANFATTNING FÖR DEN KOMPARATIVA DIALOGEN
7.3. Avtalsrättslig ogiltighet och betydelsen för tredje man: frågan om omsättningsskydd och
borgenärsskydd
7.3.1. INLEDNING
7.3.2. DEN KOMPARATIVRÄTTSLIGT FÄRGADE BILDEN AV OGILTIGHETENS EVENTUELLA SAKRÄTTSLIGA
VERKNINGAR
7.3.3. DEN INTERNRÄTTSLIGA SKILDRINGEN AV OGILTIGHETEN OCH DET EVENTUELLA
OMSÄTTNINGSSKYDDSFALLET
7.3.4. DEN INTERNRÄTTSLIGA SKILDRINGEN AV OGILTIGHETEN OCH BORGENÄRSSKYDDSFALLET
7.3.5. ABSTRAKTION ELLER KAUSALITET? DET NORDISKA SVARET PÅ BÅDA FRÅGESTÄLLNINGARNA
7.3.6. SAMMANFATTNING FÖR DEN KOMPARATIVA DIALOGEN
APPENDIX
KÄLLFÖRTECKNING
SAKREGISTER | | |
|
