I Sverige har arbetsmarknadens parter i vissa fall möjlighet att träffa överenskommelser i kollektivavtal som avviker från de arbetsrättsliga lagarna. Sedan Sveriges medlemskap i EU , påverkas den svenska arbetsmarknadens reglering av det synsätt som framträder inom den europeiska sysselsättningspolitiken i form av t.ex. flexicurity.
En analys av ett antal kollektivavtalsreglerade anställningsvillkor för arbetstagare i kommuner och landsting visar att arbetsgivaren uppnår en högre grad av flexibilitet på ett flertal områden av betydelse för arbetstagarnas sysselsättningstrygghet, jämfört med gällande lagstiftning. I gengäld har arbetsgivaren åtagit
sig ekonomiska förpliktelser som inte kan utkrävas med stöd av någon lag.
Ur ett samhällsperspektiv är de förhandlingsresultat som arbetsmarknadens parter har träffat i kollektivavtal på områden som rör arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet oskäliga.
Den här boken vill skapa en debatt om behovet av en utvärdering av kollektivavtalens innehåll och rättsliga konstruktion samt om statens roll i den svenska modellen med kollektivavtalsreglering.
I Sverige har arbetsmarknadens parter i vissa fall möjlighet att träffa överenskommelser i kollektivavtal som avviker från de arbetsrättsliga lagarna. Sedan Sveriges medlemskap i EU , påverkas den svenska arbetsmarknadens reglering av det synsätt som framträder inom den europeiska sysselsättningspolitiken i form av t.ex. flexicurity.