| |
Pris: 252 SEK exkl. moms  |  SMAKPROV ur boken
Tryckfrihetsrätten uppfattas ofta som svår och det är den onekligen, med komplicerade rättsliga konstruktioner och både gammal och ny lagstiftning som är svårtydd. Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949 ger grundlagsskydd åt yttranden i ”tryckt skrift”. På den tiden var det vanligt med blytryck och stencilapparater medan datorer, print on demand eller Internet inte ens var påtänkta. Ändå måste TF tillämpas för dessa ändrade förhållanden. Bilden kompliceras ytterligare av europeiseringen och internationaliseringen: Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas och information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server som kan vara placerad i ett helt annat land än där ett brott anses begånget. År 1991 tillkom yttrandefrihetslagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd även åt andra medier, som t.ex. TV och radio. Den tekniska utvecklingen har emellertid fortsatt i snabb takt och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter: Bloggar, webbsändningar, digital bio – vad gäller egentligen? Flera olika statliga utredningar har arbetat på att åstadkomma en s.k. medieoberoende grundlag, vari alla olika typer av yttranden (i skrift, på Internet, i TV, etc.) skulle samlas för en enhetlig bedömning, men sådana försök har för tillfället givits upp.
Det finns många rättsfall från senare år från olika domstolar – Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Marknadsdomstolen, Europadomstolen och EU-domstolen – som visar på ämnets aktualitet och hur diverse gränsdragningsproblem kan uppkomma: T.ex. om ett yttrande är ren reklam, och angripbart enligt marknadsföringslagen, eller istället en form av skyddad yttrandefrihet. Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas?
I den femte upplagan har praxis och lagändringar följts upp t.o.m. januari 2013. | | |
|
