 Christian Diesen är professor emeritus i processrätt vid Stockholms universitet. I sin forskargärning har han behandlat en mängd centrala processrättsliga ämnen, som utevarohandläggning, förundersökning, brottsoffers rättigheter och förhörsmetoder.
Han har även varit banbrytande genom sin forskning som kritiskt undersökt rättsväsendets praktik i olika avseenden. Forskningen har bl.a. behandlat frågor som om lika fall behandlas lika med avseende på kön, klass, etnicitet m.m. och den rättsliga hanteringen av övergrepp mot kvinnor och barn. Han har även stått för introduktionen i Sverige av rättsteorin terapeutisk juridik.
Mest känd är kanske Christian Diesen för sin omfattande forskning på bevisrättens område, där han behandlat bevisprövning i allmänhet (i både brottmål och tvistemål) samt vissa måltyper och specifika bevismedel. Här kan särskilt framhållas den omfattande bokserien BEVIS.
Med anledning av Christian Diesens pension utges en festskrift till hans ära. Festskriften innehåller ett stort antal bidrag från forskare som samarbetat med eller på annat sätt haft stort utbyte av Christian Diesen. Många av texterna anknyter till de forskningsfält där Christian varit verksam.
Innehåll:
-Madeleine Leijonhufvud, Rättsvetare nära verkligheten.
-Claes Lernestedt, Brottsoffergörande och deliktskonstruktion; exemplet ”ägnat att” vid
fridskränkningsbrott enligt BrB 4:4 a
-Suzanne Wennberg, ”Jag trodde att hon var med på det...” eller konsten att medvetet hålla sig i okunnighet
-Lena Landström, Åtalsplikt och utredningsskyldighet
vid övergrepp mot kvinnor och barn
-Eva Diesen, Processuella rättigheter för djur – nya
utmaningar för rättsvetenskapen
-David B. Wexler, Proposing a Hearty Toast to Professor Christian Diesen: Pouring an Abundance of TJ Wine into a TJ-Friendly Swedish Bottle
-Ulf Holmberg, Terapeutisk jurisprudens; från
polisanmälan till dom
-Hans Eklund, Vad får en domare säga (och inte)?
-Peter Westberg, Hemlighetsmakeri i dömandet
-Lars Heuman, Konsensus – ett försåtligt begrepp vid bedömningen av beslutskvalité
-Per Ole Träskman, Om beviskravet ”det föreligger
anledning att anta att en viss person i framtiden kommer att utöva brottslig verksamhet”
-Torbjörn Andersson, Saken utan egenskaper – något
om europarättens påverkan på hanteringen av rättskraftsfrågor i straffprocessen
-Gunnel Lindberg, Några reflektioner om regler om
straffprocessuella tvångsmedel utanför rättegångsbalken
-Mattias Hjertstedt, Editionsförelägganden under förundersökningar
-Mark Klamberg, Recharacterisation of Charges in International Criminal Trials
-Eric Bylander, Ekelöfs evolutiva empiri – Betydelsen av Ekelöfs enkät till domare och
åklagare år 1966 och framåt
-Dan Frände, Om den finska bevisreformen
-Bengt Lindell, Visste bilföraren att bilen var lastad med narkotika? Om ursprungssannolikhetens bevisbetydelse.
-Arvid Sjölander & Gustav Lindkvist, Betydelsen av ursprungssannolikhet vid bevisvärdemetoden
-Eivind Kolflaath, Helheter og deler i bevisbedømmelsen
-Simon Andersson, Rättsdogmatisk metod och bevisvärdering
-Katrin Lainpelto, Några reflektioner kring ämnet bevisrätt
-Magne Strandberg, Bevisrettens sannhetsmålsetning
-Jonas Ekfeldt, Någon om utredningen vid automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) i ljuset av NJA 2011 s. 106
-Merete Havre, Effektivitetskravet ved frihetsberøvelse etter EMK art. 5. nr. 3.
-Elisabeth Lehrberg, Om utseende av skiljenämnd i
flerpartsförfarande |
