| |
Pris: 330 SEK exkl. moms  |  I svensk rätt genomsyras en uppdragstagares prestation av omsorgsplikt. Undersökningen är en studie av omsorgspliktens innebörd och betydelse i ett specifikt sjörättsligt uppdragsavtal, shipmanagementavtalet. I ett shipmanagementavtal överlåter en fartygsägare fartygsdriften av ett eller flera fartyg eller vissa driftsfunktioner till en shipmanager att hantera i utbyte mot en managementavgift. Syftet med överlåtelsen är att åstadkomma en effektivisering eller kostnadsreducering av driften. I fokus för studien står shipmanagerns omsorgsplikt och förpliktelse att agera i enlighet med god shipmanagementsed med utgångspunkt i standardavtalet shipman 2009. Shipmanagerns omsorgsplikt undersöks i relation till en uppdragstagares allmänna omsorgsplikt i långvariga kommersiella uppdragsavtal. Ett antal konkreta forskningsfrågor beskrivs och analyseras:
• När det gäller innebörden och omfattningen av en shipmanagers omsorgsplikt: Vilken relevans och innebörd har en uppdragstagares förpliktelser att agera i enlighet med uppdraget och i uppdragsgivarens intresse, att följa uppdragsgivarens anvisningar, att utföra uppdraget med fackmässighet, att agera aktsamt vid val av kontrahent, att vårda uppdragsgivarens egendom, samt att redovisa för uppdraget?
• När det gäller frågan om god shipmanagementsed: hur skiljer sig shipmanagerns omsorgsplikt från kravet på att iaktta god shipmanagementsed? Vilka krav på omsorgsplikt och god shipmanagementsed kan ställas på shipmanagern avseende särskilda arbetsprocesser inom shipmanagementverksamhet, såsom budget-, driftsrapport- samt säkerhetslednings- och kvalitetssäkringsprocesser?
Därutöver behandlas vissa allmänna frågor, såsom vad omsorgsplikt syftar till generellt och hur den kan förklaras, vad som utgör omsorgspliktens styrmedelsfunktioner och vad omsorgsplikten har för allmänna egenskaper och betydelser. Vidare behandlas kort de rättsföljder som kan aktualiseras vid brott mot omsorgsplikten. En slutsats i undersökningen är bland annat att omsorgsplikten kan ses som ett styrmedel mot avtalslöftet eller avtalsrelationen men därutöver också som ett styrmedel mot intresset av hållbarhet. Med intresset av hållbarhet avses ett intresse som ligger utanför parternas omedelbara ekonomiska intresse men i överensstämmelse med parternas långsiktiga gemensamma intresse av en väl fungerande sjöfartsverksamhet.
Jeanette Andersson är sedan 2005 verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet, samt från 2018 vid Örebro universitet. | | |
|
