Värderingsfrågor vid företagsrekonstruktion har varit och är ett mycket relevant område inom rekonstruktionsrätten. Dessa frågor spänner över ett brett område inom rekonstruktionsförfarandet. I och med implementeringen av Insolvensdirektivet genom lag (2022:964) om företagsrekonstruktion blev värderingsfrågorna i ett rekonstruktionsförfarande mer relevanta vid rekonstruktionens genomförande. Det är tillgångar och annat som särskilt måste värderas vid rekonstruktion ur såväl ett juridiskt som företagsekonomiskt perspektiv. I lagstiftningen infördes bland annat ett livskraftstest som innebär att en företagsrekonstruktion endast ska beviljas om det finns grundad anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom en rekonstruktion. Bedömningen av huruvida livskraftstestet är uppfyllt tar sikte på flera faktorer. Dels på förutsättningarna att få till stånd en lyckad företagsrekonstruktion, dels på möjligheten för gäldenärens verksamhet att överleva efter rekonstruktionen. Livskraftstestet ska emellertid också genomföras när planen ska fastställas av domstol. Om planen inte har rimliga utsikter att säkra verksamhetens livskraft ska rätten vägra att fastställa rekonstruktionsplanen enligt 4 kap. 23 §. I det sammanhanget verkar testet enligt Riksrevisionen fungera bättre än vid ansökan i det initiala skedet av rekonstruktionsförfarandet.
Denna antologi består av ett urval av artiklar som har producerats om värderingsfrågor vid företagsrekonstruktion. Boken vänder sig till såväl domare, rekonstruktörer som till advokater och andra praktiker som ägnar sig åt värdering vid ekonomiska uppgörelser.
Värderingsfrågor vid företagsrekonstruktion har varit och är ett mycket relevant område inom rekonstruktionsrätten. Dessa frågor spänner över ett brett område inom rekonstruktionsförfarandet. I och med implementeringen av Insolvensdirektivet genom lag (2022:964) om företagsrekonstruktion blev värderingsfrågorna i ett rekonstruktionsförfarande mer relevanta vid rekonstruktionens genomförande. Det är tillgångar och annat som särskilt måste värderas vid rekonstruktion ur såväl ett juridiskt som företagsekonomiskt perspektiv. I lagstiftningen infördes bland annat ett livskraftstest som innebär att en företagsrekonstruktion endast ska beviljas om det finns grundad anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom en rekonstruktion. Bedömningen av huruvida livskraftstestet är uppfyllt tar sikte på flera faktorer. Dels på förutsättningarna att få till stånd en lyckad företagsrekonstruktion, dels på möjligheten för gäldenärens verksamhet att överleva efter rekonstruktionen. Livskraftstestet ska emellertid också genomföras när planen ska fastställas av domstol. Om planen inte har rimliga utsikter att säkra verksamhetens livskraft ska rätten vägra att fastställa rekonstruktionsplanen enligt 4 kap. 23 §. I det sammanhanget verkar testet enligt Riksrevisionen fungera bättre än vid ansökan i det initiala skedet av rekonstruktionsförfarandet.