Att bedöma och redovisa konsekvenserna för miljön av en planerad verksamhet, är krav som ställs på verksamhetsutövare i många länder världen över. Kraven innebär att verksamhetsutövaren skall förse den beslutsfattande instansen med relevant information om projektets konsekvenser för miljön, innan ett eventuellt tillstånd ges. Idén med en sådan bedömning är att både verksamhetsutövare och beslutsfattare skall förmås tänka efter före, dvs. ha kunskap före handling.
Miljökonsekvensbedömningen skall genomföras med öppenhet och insyn för de som önskar delta i förfarandet. Det öppna förfarandet är en viktig del då det anses bidra till en väl sammansatt bild av tänkbara lösningar för projektet och de miljökonsekvenser som följer av respektive alternativ.
I denna avhandling behandlas olika frågor som rör regelverktyget miljökonsekvensbedöming. Inledningsvis identifieras verktyget utifrån dess framväxt och sammanhang. Det analyseras därefter och de kriterier som kommit att precisera regelverktyget vidareutvecklas. Vidare behandlas olika länders reglering av miljökonsekvensbedömning och de jämförs också sinsemellan med stöd av kriterierna. Avslutningsvis förs en diskussion kring regelverktygets potential att fungera som ett verktyg för hållbar utveckling.
Christina Hörnberg Lindgren är verksam som lärare och forskare i miljörätt vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet. |