I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2017. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2017 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.
Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan nuvarande system infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet.
Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Låga räntor och en god global tillväxt har bidragit till börsuppgångar under en längre tid. Buffertfondernas ackumulerade resultat efter finanskrisen 2008 står för 90 procent av det ackumulerade resultatet sedan 2001. Vid utgången av 2017 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 412 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som vid slutet av 2008 trots att buffertfonderna under samma tid betalat ut 183 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. |
