Regeringen föreslår att medicinska insatser före döden – så kallad organbevarande behandling – får ges till en donator. Men behandlingen får bara lämnas om vården inte kan avvakta till efter döden. Behandlingen får inte heller ge mer än ringa smärta eller ringa skada. Den får inte heller hindra insatser för donatorns egen skull. Behandlingen får dessutom inte heller pågå i mer än 72 timmar. Detta om det inte finns särskilda skäl.
Meningen är att skapa ett rättssäkert och tydligt lagstöd för organbevarande behandling vilken i de flesta fall är nödvändig för att donation efter döden ska kunna äga rum. Den ska också hjälpa svårt sjuka människor som annars skulle dö eller få en betydligt sämre livskvalitet.
Närståendes veto försvinner
Regeringen föreslår också att närståendes nuvarande rätt att förbjuda donation tas bort. Närståendes roll renodlas till att förmedla kunskaper om vad donatorn tycker om donation.
Beslutsoförmögna undantas
Regeringen föreslår att en transplantation inte får genomföras om den avlidne varit vuxen och haft en funktionsnedsättning som inneburit att hen aldrig förstått innebörden av och tagit ställning till donation.
Insatser efter dödens inträde
För att ge möjlighet till olika slags donation föreslår regeringen att medicinska insatser får påbörjas efter dödens inträde. Detta om det behövs för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett transplantationsingrepp.
Sekretessbelagda uppgifter får föras över
Regeringen föreslår att sekretessbelagda uppgifter om den möjliga donatorn får lämnas mellan vårdgivare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
