Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Hoten mot vårt samhälle är många och komplexa. Sverige behöver ha beredskap för att hantera angrepp från andra stater och antagonistiska aktörer liksom andra händelser som kan innebära svåra påfrestningar på samhället, såsom en omfattande naturkatastrof eller ett allvarligt virusutbrott. Regeringen föreslår ändringar i regeringsformen i syfte att stärka den konstitutionella beredskapen och säkerställa att Sverige kan styras på ett demokratiskt, effektivt och rättsenligt sätt även i krig och andra svåra kriser. Förslagen innebär i huvudsak att riksdagen och regeringen ges bättre förutsättningar att fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund i sådana situationer.
Det föreslås bland annat följande:
- Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Exempelvis införs en
ny bestämmelse i regeringsformen som öppnar upp för möjligheten att hålla helt digitala riksdagssammanträden i vissa svåra situationer.
- Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
- Nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer införs. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. |
