 Lagkommentaren till den nya kommunallagen är nu uppdaterad per den 1 januari 2026. Författaren kommenterar lagen paragraf för paragraf med hänvisningar till förarbeten och rättsfall som anges i direkt anslutning till den bestämmelse som avgörandet behandlar.
Den kanske viktigaste förändringen av kommunallagen sedan den förra upplagan är att det i kommunallagen införts en skyldighet för kommuner och regioner att arbeta för att förebygga att vissa förtroendevalda utsätts för hot och våld. De nya bestämmelserna innebär att kommuner och regioner kommer att ha samma ansvar för att förebygga hot och våld riktat mot vissa förtroendevalda som de har för att förebygga hot och hat riktat mot sina egna arbetstagare enligt arbetsmiljölagen. De nya bestämmelserna återfinns i 4 kap. 18 a kommunallagen och trädde i kraft den 1 juli 2025. Samtidigt som dessa bestämmelser antogs så infördes också ett tillägg som innebär att den interna kontrollen i kommuner och regioner även ska förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Syftet med det nya tillägget, som återfinns i 6 kap. 6 § andra stycket kommunallagen, är att kommuner och regioner i större omfattning ska kunna förebygga, upptäcka och åtgärda fel och oegentligheter i verksamheten.
I 8 och 11 kap. kommunallagen infördes den 1 januari 2024 en del bestämmelser syftandes till att främja en effektiv ekonomistyrning i landets olika regioner och kommuner. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att resultatutjämningsreserver ska ersättas med resultatreserver vilket enligt lagstiftaren ska ge större möjligheter för kommuner och regioner att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. De nya bestämmelserna ställer även krav på att budgeten innehåller en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och att revisionsberättelserna hålls tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Den 1 januari 2024 infördes även en begränsning i möjligheten att delegera till en automatisk beslutsfunktion. Den nya begränsningen innebär att delegation till en automatisk beslutsfunktion inte kan ske i ärenden om auktorisations- eller valfrihetssystem.
Vidare så har det sedan förra upplagan av denna kommentar även införts bestämmelser som innebär att sådana program med mål och riktlinjer som fullmäktige måste anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av sådana juridiska personer som anges i 10 kap. 2–4 och 6 §§ kommunallagen. Syftet är att det ska råda likvärdiga villkor för privata aktörer och kommuner. De nya bestämmelserna återfinns i 5 kap. 3 § kommunallagen och trädde i kraft den 1 juli 2024.
Denna upplaga har även uppdaterats utifrån relevant överrättspraxis som tillkommit innan december 2025.
Det regelverk som avgör vilka tjänster som en kommun eller en region får utföra, hur det politiska bestämmandet sker, vilket ansvar och vilka uppgifter de förtroendevalda har, vilken rätt till inflytande vi som kommunmedlemmar har i kommuner och regioner, hur de kommunala medlen ska förvaltas, osv. är kommunallagen. Den praktiska betydelse som kommunallagen har i alla våras dagliga liv kan knappast överskattas.
Boken riktar sig främst till jurister, advokater, förtroendevalda och tjänstemän med uppdrag i eller med kommuner och regioner men kan också vara till nytta för intresserade kommunmedlemmar i allmänhet.
Patrik Kastberg jobbar som biträdande chefsjurist på Region Skåne och skriver även juridiska analyser för JP Infonet. Han ger regelmässigt råd i kommunalrättsliga frågeställningar och håller löpande föreläsningar om bl.a. kommunallagen, kommunala aktiebolag och andra kommunalrättsliga frågor.
Patrik Kastberg är medlem i Sveriges Kommunaljuridiska Förening och har även gett ut boken Kommunala aktiebolag – en handbok. |
