Aktiebolagslagen är en av de mest centrala lagarna för det svenska näringslivet. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för företagen behövs moderna och tydliga regler. Därför lägger regeringen fram ett förslag till ny aktiebolagslag. Den nya lagen presenteras i en remiss som regeringen beslutat om att överlämna till Lagrådet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Den nuvarande aktiebolagslagen tillkom år 1975. Sedan dess har mycket hänt. Ny teknik och förändringar på finansmarknaden har förändrat förutsättningarna. Svenska bolag verkar i allt högre grad i en internationell miljö. En förändrad ägarstruktur, med en allt större andel institutionella ägare och ett ökat utländskt ägande, ställer nya krav på regler om beslutsfattande.
Svenskt näringsliv måste ha tydliga, flexibla och väl fungerande regler. Våra företag bör ha tillgång till ett lika modernt och effektivt regelverk som deras utländska konkurrenter. Regeringen vill förenkla för de små och medelstora företagen och samtidigt förhindra brottslighet och andra missförhållanden inom näringslivet.
Vi har under senare år sett flera exempel på hur företagsledningar har skott sig på bolagens bekostnad. För att komma tillrätta med detta måste de aktiebolagsrättsliga reglerna utformas så att de främjar en aktiv ägarfunktion i bolagen. Denna aspekt har stått i förgrunden för det reformarbete som har pågått på aktiebolagsrättens område under senare år och som nu fullbordas genom förslaget till en ny aktiebolagslag.
I lagförslaget föreslås bland annat:
- Regler som främjar en aktiv ägarfunktion, bland annat ökade möjligheter för aktieägare att delta i bolagsstämma på distans.
- Förenklingar i regelverket för de privata aktiebolagen.
- Nya instrument för kapitalanskaffning.
- Regler för att motverka ekobrott.
- Nya regler om delning av aktiebolag.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. |
