 Rätten till diskrimineringsskydd är en grundläggande rättighet för alla människor, både på det internationella och nationella planet.
En kärnfråga i avhandlingen är i vilken utsträckning lagstiftaren tillförsäkrar personer med funktionshinder ett fullgott diskrimineringsskydd inom utbildningsområdet. Eller förhåller det sig istället tvärtom så att skyddet är undermåligt? Kanske en mängd till intet förpliktande ”vackra fraser” i olika normativa instrument. Författaren undersöker normativa instrument som statssamfundet (FN, UNESCO, Europarådet och EU), Sverige och USA har utfärdat. Han diskuterar instrumentens ursprung och karaktär samt inriktar sig så på några bestämmelser, närmare bestämt handikappbegrepp, negativa eller positiva åtgärder, stödinsatser och rättsmedel. Ett urval är nödvändigt om avhandlingen skall hållas i ett rimligt omfång.
Fokus läggs vid den svenska rätten -konstitutionella bestämmelser, likabehandlingslag, skollagen, högskolelagen m.m. – medan internationell rätt (folkrätt och EG-rätt) och rättskomparation(amerikansk rätt) behandlas mer översiktligt. Vidare diskuterar författaren den svenska rättens förtjänster och brister samt anger på vilket sätt rätten kan förbättras i syfte att tillförsäkra studerande med funktionshinder ett fullgott diskrimineringsskydd. |
