Svensk statsrätt av Nergelius Joakim - 9789144159287 - Jure bokhandel

 

 
 
Svensk statsrätt
   
 
Författare:Nergelius Joakim
Titel:Svensk statsrätt
Upplaga:5 uppl.
Utgivningsår:2022
Omfång:618 sid.
Förlag:Studentlitteratur
ISBN:9789144159287
Typ av verk:Kommentar
Ämnesord:Offentlig rätt

Pris: 599 SEK exkl. moms

 

Sveriges viktigaste grundlag, regeringsformen från 1974, genomgick 2010 flera större ändringar. Det gällde bland annat formerna för regeringsbildning, normprövningen och domstolarnas ställning.

Sedan mitten av 1990-talet, då Sverige gick med i EU samtidigt som Europakonventionen om mänskliga rättigheter blev gällande svensk rätt, har synen på grundlagen och dess funktion successivt kommit att ändras. 1974 års grundlag utgick från att grundlagstexten främst anger spelreglerna för politikens utövande och uppställer vissa för samhällsutvecklingen allmänt centrala principer. Men med åren har en syn på grundlagen som överordnad och även för lagstiftaren bindande rätt kommit att bli allt vanligare. På 2020-talet är detta perspektiv mer aktuellt än någonsin. När svenska lagar inte får strida mot Europarätt är det naturligt att de inte heller får strida mot svensk grundlag.

I denna utförliga lärobok om den svenska statsrätten och särskilt regeringsformen behandlas dess olika kapitel tämligen ingående. Så stora förändringar har skett sedan 1974 att den då dominerande föreställningen om grundlagen som uttryck för icke juridiskt bindande riktlinjer inte längre kan upprätthållas. Detta understryks av på senare år uppmärksammade frågor om regeringsbildning och rättighetsskydd.

Boken riktar sig främst till juridikstudenter, men kan även vara av intresse för statsvetare och allmänt politiskt eller konstitutionellt intresserade läsare.

Innehållsförteckning



FÖRORD TILL FEMTE UPPLAGAN 11

Förkortningar 13



1. Inledning 17

1.1 Vad är – svensk – statsrätt? 17

1.2 Ämnets utveckling 26

1.2.1 Något om den svenska konstitutionella historien 26

1.2.2 Statsrätten i framtiden 32

1.2.3 Något om doktrinen 35

1.3 Översikt över framställningen 38



Del I Folksuveränitet och -parlamentarism – om utseendet av -statsorganen och deras arbete

2. Valsystem 43

2.1 Inledning 43

2.2 Det svenska valsystemet 47

2.2.1 Proportionella val kontra majoritetsval 47

2.2.2 Valkretsar och utjämningsmandat 49

2.3 Partier och personval 51

2.4 Mandatperioder och extra val (nyval) 53



3. Regeringsbildning 57

3.1 Inledning 57

3.2 Statsministerns ställning 59

3.3 Utseende av statsminister och regering – den negativa parlamentarismen 62

3.3.1 Allmän genomgång av reglerna (6:3–6) 62

3.3.2 Kort historisk bakgrund 70

3.4 Entledigande av statsråd och eventuellt extra val (6:7–10) 73

3.5 Övriga frågor om regerings-arbetet (6:2 och 7 kap.) 77

3.6 Några allmänna framtidsperspektiv 80

3.7 Närmare om December-överens-kommelsen, dess bakgrund och konstitutionella konsekvenser 83

3.8 Genomgång av händelserna efter valet 2018 91



4. Riksdagens arbetsformer 97

4.1 Inledning. Allmänna frågor 97

4.2 Ärendenas gång genom riksdagen 104

4.2.1 Ärendets väckande 104

4.2.2 Ärendenas beredning 107

4.2.3 Ärendenas avgörande 111

4.3 Riksdagsledamöternas rättsliga ställning 115



5. Normgivning 121

5.1 Inledning och principiella utgångspunkter 121

5.2 Principer för kompetens-fördelningen mellan riksdag och regering 128

5.3 Genomgång av reglerna i 8 kap. RF 130

5.3.1 Det obligatoriska lagområdet 130

5.3.2 Det delegeringsbara eller fakultativa lagområdet 136

5.3.3 8:7 och regeringens restkompetens 149

5.4 Avslutande synpunkter 155



6. Finansmakten 161

6.1 Inledande anmärkningar 161

6.2 Genomgång av 9 kap. RF 163

6.2.1 Budgetreglering och övriga frågor om statens medel 163

6.2.2 Riksbanken samt valuta- och penningpolitiken 174

6.3 Några avslutande reflektioner 176



Del II Horisontell och vertikal maktdelning

7. Den enskildes fri- och rättigheter 181

7.1 Inledning 181

7.1.1 Historisk bakgrund 181

7.1.2 Närmare om 2 kap. RF 185

7.2 De enskilda rättigheterna 188

7.3 Rättigheternas giltighetsområde 217

7.4 Begränsningsmöjligheter 221

7.5 Närmare om tillämpning av minoritetsskyddsregeln i regeringsformen 2:22 st. 1 232

7.6 Europakonventionen i svensk rätt 242

7.6.1 Bakgrund 242

7.6.2 Konventionens ställning i svensk rätt 245

7.6.3 Något om de enskilda rättigheterna i Europakonventionen 253

a. Inledande anmärkningar 253

b. Praxis kring enskilda rättighetsregler 256



8. Normprövningen och skyddet för…| de grundläggande fri- och rättigheterna 299

8.1 Lagrådets funktioner och verksamhet. Granskningens inriktning 300

8.2 Domstolarnas lag- och normprövningsrätt 324

8.2.1 Inledning. Historisk tillbakablick 324

8.2.2 Lagprövningsrättens behandling i det konstitutionella reformarbetet 332

8.2.3 Lagprövningsrätten enligt regeringsformen 11:14 343

a. Allmänt 343

b. Det gamla uppenbarhetskravet 350

8.3 Lag- och norm-prövnings-rätten i praxis 359

8.3.1 Genomgång av centrala fall där lag- eller normprövning förekommit 359

8.3.2 Europarättens inverkan. Slutsatser om rättsläget 382



9. Domstolar och rättskipning 395

9.1 Domstolarnas ställning 396

9.2 Extraordinära rättsmedel och generösa regeringsingrepp 404



10. Myndigheter och förvaltning 405

10.1 Inledning. Myndigheters ställning 405

10.2 Närmare om tillsättning av statliga tjänster 411

10.3 Övriga bestämmelser 413



11. Kontrollmakten enligt 13 kap…|. regeringsformen 415

11.1 Inledning – Vad är kontrollmakt? 415

11.2 Konstitutionsutskottet 418

11.3 Interpellationer och frågor 421

11.4 JO och JK 423

11.5 Riksrevisionen 426

11.6 Om granskande och utredande kommissioner 429

11.7 Åtal mot statsråd 431

11.8 Framtida reformbehov 432

12. Sverige och EU 435

12.1 Överlåtelseregeln i 10 kap. 6 § regeringsformen 436

12.2 Viktigare konstitutionella EU-frågor som aktualiserats sedan 1995 448



13. Förhållandet till ”andra främmande…| makter än EU” 461



14. Kommunalt själv-styre och regionalt…| själv-bestämmande 469

14.1 Inledning 469

14.2 Historisk tillbakablick och närmare om gällande grundlagsregler 472

14.3 Kommunal självstyrelse som minerad politisk och konstitutionell mark 479

14.4 Regionernas återkomst – eller födelse. Behöver Sverige regioner? 489

14.5 Några framtidsperspektiv 492



Del III Avslutning – några speciella frågor

15. Monarkin 497

15.1 Bestämmelser i RF 497

15.2 Successionsordningen 501



16. Staten och religionen 505



17. Kriser, krig och krigsfara 507



18. Konstitutionell nödrätt 511



Bilagor

Regeringsform (1974:152) 517

Europeiska konventionen…| om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 553

Successions-ordningen 581

Litteratur 585

Rättsfallsregister och förarbeten 599

Sakregister 613
 
  © 2017 Jure AB