De svenska socialförsäkringarna har vuxit fram och förändrats över tid. 1600-talets fattighus och dagens försörjningsstöd har inte så mycket gemensamt, men båda har varit svar på sin tids problem. Grunderna i utvecklingen av socialförsäkringarna har emellertid varit desamma; den lutherska arbetsmoralen och synen att det är den offentliga sektorn – inte familjen eller marknaden – som står för det yttersta skyddsnätet och den ekonomiska tryggheten för individen. I dag utmanas socialförsäkringarna av en allt äldre befolkning och en ökad andel utrikes födda, samtidigt som arbetsmarknaden förändras i riktning mot mer tillfälliga och mindre förutsägbara arbetstillfällen genom gigekonomin. Hur ska socialförsäkringarna fortsätta att vara relevanta och bibehålla sina syften – att skapa trygghet och sprida risker – i en föränderlig värld?
I den här rapporten till ESO analyserar Andreas Bergh och Agneta Kruse socialförsäkringar som skyddar mot inkomstbortfall till följd av arbetsoförmåga, sjukdom och ålderdom. Författarna ger tolv huvudförslag (och en mängd andra förslag) som alla syftar till att förbättra försäkringarna och göra dem mer i takt med tiden. |
