De senaste årens ekonomiska situation, med flera makroekonomiska chocker och ett lågt ränteläge, har ändrat den gängse bilden av hur stabiliseringspolitiken bör föras. När räntan inte går att sänka mer förlorar penningpolitiken sin kraft och det ställs ökade krav på finanspolitiska insatser för att stabilisera konjunkturen. Under våren och sommaren 2022 har läget i ekonomin förändrats snabbt. Stigande inflation och ökande räntor väcker fler frågor om hur stabiliseringspolitiken ska utformas – och av vem. Eftersom den allmänna efterfrågan i ekonomin påverkas både av finans- och penningpolitiken är samspelet mellan dem centralt för en effektiv stabiliseringspolitik. Det är också något som gäller oavsett ekonomisk situation.
I den här rapporten till ESO analyseras rollfördelningen mellan finans- och penningpolitiken i Sverige. Rapporten innehåller en sammanfattning av kunskapsläget och ger både en teoretisk och empirisk genomgång av finans- och penningpolitikens effekter. Författarna diskuterar även lämplig rollfördelning mellan finans- och penningpolitik under nya ekonomiska förhållanden och efterlyser i det avseendet tydliga riktlinjer för finanspolitikens roll för att stabilisera konjunkturen.
