| |
Pris: 258 SEK exkl. moms  | När coronapandemin i början av 2020 bredde ut sig över landet fick svenska politiker snabbt fatta beslut om smittskyddsåtgärder och stöd för att lindra den kris som uppstod. Pandemins utbrott följdes av höga varseltal, många konkurser och minskade arbetsinkomster. Hur drabbades olika typer av företag och hushåll av krisen, och hur hade de drabbats utan statliga krisstöd? Det är frågor som är viktiga att besvara för att kunna dra lärdomar inför framtida kriser. Av vikt är också att hitta verktyg för att kunna göra konjunkturanalys med så kort tidsmässig eftersläpning som möjligt, för att snabbt kunna följa upp läget i ekonomin vid framtida krisförlopp.
I den här rapporten till ESO analyserar Nikolay Angelov och Daniel Waldenström coronapandemins ekonomiska effekter för företag och individer i Sverige. Rapporten visar att de negativa effekterna, mätt som företagens omsättning och utgående moms, är större än under någon annan kris i Sverige i modern tid. Författarna finner också att löntagarnas inkomster minskade kraftigt, men inte extremt i förhållande till tidigare kriser. Utan de statliga korttids- och omställningsstöden skulle däremot inkomstfallet blivit nästan dubbelt så stort. Författarna visar genom att basera sin analys på Skatteverkets månatliga register över företagens skatteinbetalningar och löneutbetalningar, att dessa uppgifter även kan användas för att göra bedömningar av konjunkturläget med kort tidseftersläpning. Något som kan vara avgörande för att kunna sätta in åtgärder i rätt tid i en kris | | |
|
