|   | 
		
			| Författare: | Heidbrink Jakob
 |  | Titel: | Personrätt – Rättsliga aktörers rättssubjektivitet och handlingsförmåga |  | Utgivningsår: | 2023 |  | Omfång: | 364 sid. |  | Förlag: | Studentlitteratur |  | ISBN: | 9789144160238 |  | Typ av verk: | Kommentar |  | Ämnesord: | Förmögenhetsrätt
,  Allmän rättslära
 |  
  |  
 Pris: 419 SEK exkl. moms     |   Den här boken handlar om juridiska aktörers rättssubjektivitet och handlingsförmåga. Med andra ord behandlas här frågan om vem som över huvud taget anses kunna agera inom rätten och frågan om vilka ytterligare villkor som måste vara uppfyllda för att den som i och för sig anses kunna vara rättslig aktör ska agera på ett sådant sätt att agerandet får rättslig relevans. Ansatsen är bred: både fysiska och juridiska personer behandlas och både den privata och den offentliga rätten systematiseras. Boken sammanför på detta sätt argumentationslinjer som traditionellt är utspridda över familje-, arvs-, förmögenhets-, associations-, straff-, förvaltnings- och statsrätten och sammanför dem i det gemensamma perspektivet personrätt. Den gemensamma ansatsen gör att frågor besvaras som inte på länge behandlats i svensk rätt. Boken behandlar således frågor som är grundläggande för alla juridiska discipliner dels på ett framställande sätt - genom att peka på vedertagna och kända regler - dels på ett framåtsyftande sätt - genom att utveckla argumentationsmodeller som möjliggör vidare rättsutveckling. Personrätt vänder sig i första hand till studenter inom juridikutbildningar men kan också ses som ett inlägg i den akademiska diskussionen kring ämnet.  
 
 
Innehållsförteckning: 
 
Förord 13 
 
Inledning 17 
 
             Del I Grunder 
 
             1 1. Några filosofiska utgångspunkter 25 
 
1.1 Subjekt och objekt 25 
 
1.2 Vem som är subjekt: ett potentiellt ideologiskt slagfält 29 
 
1.3 Den fysiska världen och de rättsliga normerna 33 
 
1.4 Om teori och verklighet 37 
 
             2 2. Den grundläggande matrisen 41 
 
2.1 Inledning 41 
 
2.2 Grundbegrepp: rättssubjektivitet (rättskapacitet) och handlingsförmåga 42 
 
2.2.1 Den grundläggande uppsättningen begrepp 42 
 
2.2.2 Rättssubjektivitet 46 
 
2.2.3 Handlingsförmåga: ett begrepp med två betydelser 50 
 
2.2.4 Sammanfattande om rättssubjektivitet och handlingsförmåga 60 
 
2.3 Grundbegrepp: fysiska och juridiska personer 62 
 
2.3.1 Inledning 62 
 
2.3.2 Fysiska personer 63 
 
2.3.3 Juridiska personer 66 
 
2.3.4 Sammanfattning: fysiska och juridiska personer 78 
 
  
 
              Del II Fysiska personer 
 
              3 3. Rättssubjektiviteten 83 
 
3.1 Inledning 83 
 
3.2 Människan under graviditeten och rättssubjektivitetens början vid födseln 86 
 
3.2.1 Inledning 86 
 
3.2.2 Fostrets latenta rätt till arv och skydd för fostret under graviditeten 86 
 
3.2.3 Rättssubjektivitetens fullbordan vid födseln 90 
 
3.2.4 Sammanfattning 91 
 
3.3 Döden och dess rättsliga verkningar 92 
 
3.3.1 Inledning 92 
 
3.3.2 Den medicinska döden 93 
 
3.3.3 Osäkerhet beträffande en fysisk persons död: dödförklaring 94 
 
3.3.4 Efterverkan av rättssubjektiviteten: organhandel och griftefrid 96 
 
3.3.5 Sammanfattning 101 
 
              4 4. Handlingsförmågan 103 
 
4.1 Inledning 103 
 
4.2 Handlingsbehörighet 105 
 
4.2.1 Inledning 105 
 
4.2.2 Möjlighet att vara bud eller fullmäktig 107 
 
4.2.3 Rätt att höras och uttrycka sin mening: en första föraning av handlingsbehörighet 108 
 
4.2.4 Eget ansvar i straff- och skadeståndsrätten 111 
 
4.2.5 Villkor i gåva, testamente eller förmånstagarförordnande 115 
 
4.2.6 Underårig med eget hushåll 116 
 
4.2.7 Rätten att ingå arbetsavtal och att förfoga över lönen 119 
 
4.2.8 Rätt att företräda sig själv i den offentliga rätten 120 
 
4.2.9 Begränsad handlingsbehörighet från 16 års ålder: en konsekvens av annat samtycke till underårigs handlande 122 
 
4.2.10 Vissa verkningar av underårigs obehöriga handlande 124 
 
4.2.11 Full handlingsbehörighet vid 18 års ålder 126 
 
4.2.12 Eftersläntrande handlingsbehörighet genom generell begränsning av avtalsfriheten 126 
 
4.2.13 Sammanfattning 128 
 
4.3 Beslutsförmåga 129 
 
4.3.1 Inledning 129 
 
4.3.2 Beslutsförmåga i den offentliga rätten 130 
 
4.3.3 Kognitiva störningar i straff- och skadeståndsrätten 131 
 
4.3.4 Beslutspåverkan och tillfälliga kognitiva störningar i avtalsrätten 134 
 
4.4 Mellan handlingsbehörighet och beslutsförmåga: förordnanden om god man och om förvaltare 138 
 
4.4.1 Inledning 138 
 
4.4.2 Godmansförordnande 140 
 
4.4.3 Förvaltarskapsförordnande 142 
 
4.5 Sammanfattning: rättssubjektivitet, handlingsbehörighet och beslutsförmåga hos fysiska personer 145 
 
  
 
              Del III Några teoretiska ansatser …|inför diskussionen av juridiska personer 
 
             5 5. De juridiska personernas teori 151 
 
5.1 Begreppet juridisk person och den juridiska personens handlingsformer 151 
 
5.2 Vad en juridisk person är: en skiss 153 
 
5.3 Några metodologiska anmärkningar: allmän associationsrätt? 156 
 
              6 6. Några teorier om vad en juridisk person är 159 
 
6.1 Inledning: värdet av förklarande teorier 159 
 
6.2 Urval av teorier 166 
 
6.3 Friedrich Carl von Savigny: fiktionsteorin 168 
 
6.4 Otto von Gierke: Genossenschafts-teorin 172 
 
6.5 Hjalmar Karlgren: rättsrealism 177 
 
6.6 Den moderna doktrinens syn 182 
 
              7 7. Förhållandet mellan den juridiska personen …|och dess  medlemmar eller ägare 187 
 
              8 8. Juridiska personer som subjekt och objekt 191 
 
             9 9. Juridiska personer i denna framställning 195 
 
             10 10. Särskilt om handelsbolaget som juridisk person 197 
 
             11 11. Olika former för juridiska personer 199 
 
             12 12. Om terminologin: handlingsbehörighet …|och beslutsförmåga hos juridiska personer? 203 
 
  
 
             Del IV Juridiska personer 
 
             13 13. Begreppet juridisk person 209 
 
             14 14. Rättssubjektiviteten 211 
 
14.1 Inledning 211 
 
14.2 Privaträttsliga juridiska personer 213 
 
14.2.1 Inledning 213 
 
14.2.2 Principiella utgångspunkter: kravet på stadga 213 
 
14.2.3 Principiella utgångspunkter: registreringens betydelse 214 
 
14.3 Associationer 216 
 
14.3.1 Avtal som grund för den juridiska personen 216 
 
14.3.2 Materiella krav på associationsavtalet: associationens författning 220 
 
14.3.3 Före registrering 222 
 
14.3.4 Verkan av registrering 225 
 
14.3.5 Sammanfattning: associationers rättssubjektivitet 226 
 
14.4 Stiftelsen som juridisk person 229 
 
14.4.1 Inledning 229 
 
14.4.2 Stiftelser 230 
 
14.5 Sammanfattning: uppkomsten av rättssubjektivitet för privaträttens juridiska personer 234 
 
14.6 Upphörande av privaträttsliga juridiska personers rättssubjektivitet 238 
 
14.6.1 Inledning: ett evigt liv 238 
 
14.6.2 Ideella föreningar 240 
 
14.6.3 Konkurs: inte i sig någon begränsning av rättssubjektiviteten 241 
 
14.6.4 Likvidation 243 
 
14.6.5 Upplösning utan likvidation 247 
 
14.6.6 Efterverkningar av den juridiska personen 248 
 
14.6.7 Sammanfattning: rättssubjektivitetens slut hos privaträttsliga juridiska personer 250 
 
14.7 Offentligrättsliga juridiska personer 251 
 
14.7.1 Inledning. Systematisering och plan för den fortsatta framställningen 251 
 
14.7.2 Inte offentlig rätt: offentligrättsliga stiftelser 253 
 
14.7.3 Staten 254 
 
14.7.4 Kommunerna 260 
 
14.7.5 Statens och kommunens upphörande 262 
 
14.8 Blandformer mellan offentlig och privat rätt 263 
 
14.8.1 Inledning 263 
 
14.8.2 Dödsbon 263 
 
14.8.3 Konkursbon 265 
 
14.8.4 Upphörande av konkursbo och dödsbo 265 
 
14.8.5 En association i gränslandet: den offentligrättsliga korporationen 268 
 
14.9 Syntes: juridiska personers rättssubjektivitet 271 
 
             15 15. Handlingsförmåga: viljebildning och organskap 275 
 
15.1 Inledning 275 
 
15.2 Organskap och företrädarskap 277 
 
15.3 Utgångspunkt för beslut och handlande hos juridiska personer: den interna strukturen 279 
 
15.3.1 Inledning 279 
 
15.3.2 Stämma 280 
 
15.3.3 Styrelse 282 
 
15.3.4 Verkställande direktör och firmatecknare 286 
 
15.3.5 Andra organ 286 
 
15.3.6 Förhållandet mellan den juridiska personens olika organ 287 
 
15.3.7 Sammanfattning: den juridiska personens organisation 289 
 
15.4 Juridiska personers handlingsbehörighet i straffrätten 290 
 
15.5 Juridiska personers handlingsbehörighet i andra delar av rättsordningen 291 
 
15.5.1 Inledning 291 
 
15.5.2 Utgångspunkten 293 
 
15.5.3 Handlingsbehörighet: lagstiftade gränser för styrelsens agerande i privaträtten 297 
 
15.5.4 Handlingsbehörighet: gränser för offentligrättsliga personers agerande 301 
 
15.5.5 Legala förbud – inte speciella för juridiska personer 306 
 
15.5.6 Konkurs som behörighetsinskränkning 306 
 
15.5.7 Sammanfattning: juridiska personers handlingsbehörighet 308 
 
15.6 Beslutsförmåga 308 
 
15.6.1 Inledning 308 
 
15.6.2 Regler om beslutsförhet 310 
 
15.6.3 Jäv 312 
 
15.6.4 Verkan av beslut i strid med regler om beslutsförhet och jäv 312 
 
15.6.5 Beslut i strid med stämmans instruktion eller bestämmelser om den juridiska personens syfte 313 
 
15.6.6 Konkurs som en inskränkning av beslutsförmågan 316 
 
15.6.7 Sammanfattning: juridiska personers beslutsförmåga 316 
 
15.7 Syntes: juridiska personers handlingsförmåga 317 
 
15.8 Sammanfattning: juridiska personers rättssubjektivitet och handlingsbehörighet 318 
 
  
 
             Del V Särförmögenheter 
 
             16 16. Inledning 321 
 
             17 17. Handelsbolag 325 
 
17.1 Inledning 325 
 
17.2 Värdet av omklassificeringen 326 
 
17.3 Det solidariska ansvaret 327 
 
17.4 Frånvaro av bolagsorgan 329 
 
17.5 Samägandet 331 
 
17.6 Handelsbolaget som objekt 335 
 
17.7 Sammanfattning 336 
 
             18 18. Myndigheter 339 
 
             19 19. Offentligrättsliga anstalter 343 
 
             20 20. Sammanfattning 347 
 
  
 
Källförteckning 
 
Offentligt tryck 351 
 
Rättspraxis 353 
 
Litteratur 355 
 
Övriga källor 359 
 
Person- och sakregister 361 |  |   |   
		 |