Motsättningen mellan substantialism och funktionalism har länge återkommit i rättsvetenskaplig diskussion – ibland som metodfråga, ibland som en mer allmän beskrivning av spänningen mellan begrepp och funktion, form och ändamål, system och konsekvenser. I denna antologi prövas temat genom en rad nya studier från olika delar av den nordiska förmögenhetsrätten. Bidragen undersöker hur sådana motsättningar tar sig uttryck i rättslig argumentation, i rättsliga begrepp och i juridisk metod, samt vad som kan stå på spel när jurister rör sig mellan mer substantiellt begreppsinriktade och mer funktionellt ändamålsorienterade sätt att tänka. Sammantaget ger bidragen en mångsidig belysning av en klassisk rättsteoretisk tematik – sedd mindre som ett problem att en gång för alla lösa, och mer som en spänning som fortsatt kan sätta juridiskt tänkande i rörelse.
Medverkande författare:
Alexander Unnersjö, Peter Strömgren, Jonatan Schytzer, Johan Sandstedt, Torhild Nordtveit, Silje Karine Nordtveit, Oskar Mossberg, Claes Martinson, Hilde Hauge, Sara Göthlin, Lisa Mattea Elvevold, Stina Bratt, Sverre Magnus Bergslid Salvesen, Henrik Bellander, Bjarte Askeland och Jens Andreasson
Motsättningen mellan substantialism och funktionalism har länge återkommit i rättsvetenskaplig diskussion – ibland som metodfråga, ibland som en mer allmän beskrivning av spänningen mellan begrepp och funktion, form och ändamål, system och konsekvenser. I denna antologi prövas temat genom en rad nya studier från olika delar av den nordiska förmögenhetsrätten. Bidragen undersöker hur sådana motsättningar tar sig uttryck i rättslig argumentation, i rättsliga begrepp och i juridisk metod, samt vad som kan stå på spel när jurister rör sig mellan mer substantiellt begreppsinriktade och mer funktionellt ändamålsorienterade sätt att tänka. Sammantaget ger bidragen en mångsidig belysning av en klassisk rättsteoretisk tematik – sedd mindre som ett problem att en gång för alla lösa, och mer som en spänning som fortsatt kan sätta juridiskt tänkande i rörelse.