 Grundläggande rättigheters betydelse i svensk rätt har vuxit under de senaste decennierna. Regeringsformens (RF:s) rättighetsskydd har utvidgats något samtidigt som de grundläggande rättigheternas tillämpningsområde har utvidgats. Det gör att frågan om hur, när, varför och i vilken omfattning grundläggande rättigheter kan begränsas blivit en central fråga. Denna studie är en systematisk analys av rätts- och lagstiftningspraxis avseende lagstiftade och oskrivna rättighetsbegränsningar. Boken behandlar allmänna frågor om rättighetsskyddets tillämplighet i tid och rum, dess skyddsobjekt och vilka som binds av rättighetsskyddet. Rättighetsskyddets tillämplighet har gått från att bestämmas av lagstiftarens intentioner till att bestämmas av rättighetsbegränsningarnas effekter på de intressen och friheter som skyddas av rättigheterna.
Boken behandlar också förutsättningarna för rättighetsbegränsningar som föreskrivs i 2 kap. RF och proportionalitetskravet vid begränsningar av grundläggande rättigheter. De formella kraven avseende rättighetsbegränsningar har tolkats alltmer strikt under senare år, och den praktiska betydelsen av rationalitets- och nödvändighetsprövningen av rättighetsbegränsningar blivit allt mer omfattande. Samtidigt har domstolarnas prövning avseende godtagbara syften för rättighetsbegränsningar och proportionalitet i strikt mening, d.v.s. vad gäller intresseavvägningar mellan enskildas grundläggande rättigheter och allmänna intressen i huvudsak förblivit svaga. På dessa punkter har lagstiftaren alltjämt ett betydande skön. Den övergripande bilden av RF:s regler rörande begränsningar av grundläggande rättigheter är därför att de senaste decennierna inneburit att vissa element av rättighetsskyddet förstärkts medan andra element försvagats. Bokens övergripande tes är att RF:s rättighetsskydd främst måste förstås som ett skydd för den enskildes autonomi och att det också bör vara vägledande i tolkningen av rättighetsskyddets innebörd.
Carl Lebeck är jur.dr. i offentlig rätt och biträdande lektor vid Juridiska institutionen, Stockholms Universitet. Han har tidigare bl.a. publicerat Konstitutionella gränser för ömsesidigt erkännande i EU-rätten (Jure, 2022), Konstitutionella gränser för tillämpning av överstatlig rätt (ak. avh. Jure 2019) och Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten (Norstedts Juridik, 2018) samt ett stort antal artiklar i stats- och förvaltningsrätt. |
