Sedan FN år 1948 antog en deklaration om mänskliga rättigheter har normen om universella rättigheter tidvis fungerat som en global överideologi. Rättighetsbegreppet har spelat en viktig roll i människors kamp mot förtryck och orättvisor. Samtidigt är detta begrepp inte oproblematiskt. Vi kan ställa frågor om rättigheternas grunder som inte besvaras av lagar eller folkrättsliga konventioner. Vi kan också ställa frågor om hur långt våra skyldigheter sträcker sig och hur vi skall hantera konflikter mellan rättigheter. Sådana frågor diskuteras inom den normativa moralfilosofin. I denna bok presenteras och diskuteras några centrala moralfilosofiska idéer om mänskliga rättigheter, liksom de kritiska invändningar som framförts av utilitarister, marxister, multikulturalister och feminister.
Sedan FN år 1948 antog en deklaration om mänskliga rättigheter har normen om universella rättigheter tidvis fungerat som en global överideologi. Rättighetsbegreppet har spelat en viktig roll i människors kamp mot förtryck och orättvisor. Samtidigt är detta begrepp inte oproblematiskt. Vi kan ställa frågor om rättigheternas grunder som inte besvaras av lagar eller folkrättsliga konventioner. Vi kan också ställa frågor om hur långt våra skyldigheter sträcker sig och hur vi skall hantera konflikter mellan rättigheter. Sådana frågor diskuteras inom den normativa moralfilosofin. I denna bok presenteras och diskuteras några centrala moralfilosofiska idéer om mänskliga rättigheter, liksom de kritiska invändningar som framförts av utilitarister, marxister, multikulturalister och feminister.