I denna rättsvetenskapliga avhandling analyseras de proportionalitetsöverväganden som legat till grund för lagstiftningsåtgärder som gett Säkerhetspolisen mandat att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation i myndighetens underrättelseverksamhet. Lagstiftarens proportionalitetsöverväganden, så som de uttryckts i förarbetena, analyseras utifrån konstitutionella teorier om proportionalitet med fokus på hur tre faktorer påverkat lagstiftarens överväganden: Lagstiftarens förhållningssätt till arbetet för rikets säkerhet, rätten till personlig integritet och till den tekniska utvecklingen inom området. En jämförelse görs också med tidigare gjorda avvägningar för att illustrera förändringar i resonemangen rörande dessa faktorer över tid.
Studien visar på skiften i vilken utgångspunkt och vilka värden som präglat lagstiftarens överväganden, där den preventiva ansatsen möjliggjorts av inte bara en ny syn på målet med säkerhetsarbetet utan även genom en förändrad syn på den personliga integriteten. Vidare illustreras vissa problem med lagstiftarens förhållningssätt till teknisk utveckling och de proportionalitetsanalyser som legat till grund för lagstiftningen. |