SOU 2017:83 Brännheta skatter!
� Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?
| Titel: | SOU 2017:83 Brännheta skatter! � Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? |
| Utgivningsår: | 2017 |
| Omfång: | 545 sid. |
| Förlag: | Fritzes |
| ISBN: | 9789138246900 |
| Typ av verk: | Statlig utredning |
| Kommitte: | Förbränningsskatteutredningen |
| Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2017:83 |
| Ämnesord: | Skatterätt |
Pris: 693 SEK exkl. moms 
|
 Utredningen har sett över tre olika områden:- förutsättningarna för avfallsförbränning samt analyserat behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Utredningen har också tagit fram ett förslag till sådan skatt. Utgångspunkten för analysen har varit om en skatt kan bidra till en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin och ambitionen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. - om kväveoxidavgiften kan göras med verkningsfull ur miljösynpunkt och samhällsekonomiskt effektiv, i första hand om den görs om till en skatt. Utredningen har även utrett om prissignalen på utsläpp av fossil koldioxid inom EU:s system för handel med utsläppsrätter bör kompletteras med andra ekonomiska styrmedel vad gäller el- och värmeproduktion. Utredningen anser att det inte bör i införas någon skatt på avfallsförbränning. Utredningen bedömer att det är lämpligare att se över de styrmedel som direkt riktar sig mot exempelvis utsortering av angelägna avfallsfraktioner eller produktdesign. Exempel på sådana styrmedel är tillståndsvillkor eller ett utökat producentansvar. - hur prissignalen på utsläpp av fossil koldioxid inom EU:s system för handel med utsläppsrätter kan kompletteras med andra ekonomiska styrmedel vad gäller el- och värmeproduktion. Utredningen konstaterar att nationella prisgolv undergräver syftet med EU ETS, som är att utnyttja de möjligheter till samordningsvinster som finns på EU-nivå och harmonisera klimatpolitiken för att åstadkomma ett större avtryck på de globala utsläppen. Ett nationellt prisgolv får inga långsiktiga klimateffekter eftersom EU ETS än så länge är ett klimatpolitiskt nollsummespel på EU2(3)nivå. Ett prisgolv för utsläpp från värme- och kraftvärmeverk skulle dessutom få en ytterst liten effekt på de fossila koldioxidutsläppen i Sverige. Anläggningarna har nämligen till stor del redan bytt ut fossila bränslen till förmån för biobränslen. Några av avsnitten i utredningen: - Ett prisgolv för utsläpp av fossil koldioxid inom EU ETS? - Skatt på förbränning av avfall - Skatt på utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar för energiproduktion |