| |
| Titel: | SOU 2008:122 Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet | | Utgivningsår: | 2008 | | Omfång: | 151 sid. | | Förlag: | Fritzes | | ISBN: | 9789138231166 | | Typ av verk: | Statlig utredning | | Kommitte: | Utredningen om villkoren för fristående skolor | | Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2008:122 | | Ämnesord: | Offentlig rätt
|
|
Pris: 210 SEK exkl. moms  | Utredningen har tagit ställning till:
- Om det är möjligt för en kommun att vara ägare eller ha motsvarande inflytande i en fristående skola. Om så är fallet ska utredningen lämna förslag om en reglering av detta.
- Vilka möjligheter och behov finns av att fristående gymnasieskolor får rätt att lägga ut viss undervisning på entreprenad.
- Om kravet på att en fristående grundskola ska ha minst 20 elever kan slopas.
- Hur ansöknings- och tillståndsförfarande hos Statens Skolinspektion kan utformas på ett mer transparent och rättssäkert sätt.
- I departementsskrivelsen Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar (Ds 2008:56) har lämnats förslag om införande av förskoleverksamhet av annat slag än förskola och skolbarnsomsorg. Verksamheten benämns pedagogisk omsorg. Utredningen har fått i uppdrag att lämna förslag om en författningsreglering av hur storleken på kommunernas bidrag för pedagogisk omsorg ska beräknas.
Kommunalt ägande i fristående skolor
- Utredningen har bland annat kartlagt förekomsten av fristående skolor där en eller flera kommuner är delaktiga som ägare eller motsvarande.
Utredningen lämnar ett förslag om reglering av möjligheten till kommunalt ägande. Som huvudprincip föreslås att en kommun inte ska få ha rättsligt inflytande alls i en fristående skola. Undantagsvis ska det däremot kunna tillåtas.
Entreprenader i fristående skolor
- Fristående gymnasieskolor får samma möjlighet som kommunala gymnasieskolor att lägga ut undervisning i yrkesinriktade och estetiska karaktärsämnen på entreprenad. Det sker genom att lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan blir tillämplig även för fristående gymnasieskolor. Lagen ska även i övriga avseenden gälla för fristående skolor.
Ett slopat krav på minst 20 elever
- Kravet på att en fristående grundskola ska ha minst 20 elever ska ersättas av ett mer kvalitetsinriktat krav på att den fristående skolan ska ha ett tillräckligt elevunderlag för att kunna bedriva en långsiktig verksamhet.
Ett förenklat ansöknings- och tillståndsförfarande
- Utredningen föreslår att tidpunkten för en fristående skolas ansökan ska tidigareläggas till den 1 februari året innan verksamheten är tänkt att starta. Det tillsammans med ett förkortat remissförfarande gör att utredningen bedömer att Skolinspektionen kan fatta beslut avsevärt tidigare än vad som har varit fallet tidigare. Det får särskild betydelse för fristående gymnasieskolor.
Utredningen har också försökt att tydliggöra rollfördelningen mellan Skolinspektionen och den eller de kommuner som berörs av en fristående skolas ansökan.
Bidrag till pedagogisk omsorg
- Utredningen föreslår också att bidrag till förskoleverksamhet av annat slag än förskola eller skolbarnsomsorg (pedagogisk omsorg) ska bestämmas på samma sätt som bidrag till övrig enskild förskoleverksamhet och fristående skolor. Det innebär att bidraget ska bestämmas på samma grunder som kommunen tillämpar när bidrag bestäms till den egna verksamheten av motsvarande slag.
| | |
|
