|
Titel: | SOU 2018:55 Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv – Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning | Utgivningsår: | 2018 | Omfång: | 195 sid. | Förlag: | Fritzes | ISBN: | 9789138248331 | Typ av verk: | Statlig utredning | Kommitte: | Utredningen styrning för en mer jämlik vård | Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2018:55 | Ämnesord: | Offentlig rätt
|
|
Pris: 227 SEK exkl. moms  | Utredningen konstaterar att olika grupper konsumerar vård på olika sätt. Grupper med svagare socioekonomi underkonsumerar i större utsträckning vård. Av ekonomiska skäl avstår de från bland annat vård och läkemedel. Samtidigt besöker gruppen vården mer och har – upp till en viss ålder – högre kostnader för vård.
- Olika befolkningsgrupper har olika inställning till väntetider och tillgänglighet. Äldre och personer med lägre utbildning tycker att väntetiderna är rimliga.
- Konsumtion av vård styrs av andra faktorer än vården i sig. Men vården, och dess organisation och styrning, kan styra delar av konsumtionen genom bemötande, tillgänglighet, kostnader och remittering.
- För vårdens tillgänglighet och förutsättningar att erbjuda vård menar utredningen att det är särskilt viktigt att se på skilda förutsättningar mellan stad och land.
Utredningen bedömer att måluppfyllelsen i form av en mer jämlik och behovsbaserad vård inte främjas av hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur
Statens roll är ofta oklar i styrningen av vården. Man styr direkt mot professionerna vilket är problematiskt ur ett tillitsperspektiv.
Landstingen agerar bara undantagsvis gemensamt och tar ett gemensamt och nationellt ansvar för hälso- och sjukvården.
Utredningen avser bland annat fortsätta att analysera:
- en mer funktionell prioritering av den statliga styrningen
- skillnaderna i landstingens styrning, vilka incitament och effekter på prioriteringar som uppstår samt om styrningen bör ensas
- hur kunskapen om styrningen av den specialiserade vården kan öka
- hur tilliten i styrningen kan öka mellan staten och huvudmännen
- med en tydligare rollfördelning
- en färdväg mot en mer tillitsbaserad styrning
I delbetänkandet presenterar utredningen en första preliminär analys. Denna kommer användas som underlag för fortsatta diskussioner och kommer därmed att breddas och fördjupas i det fortsatta arbetet med slutbetänkandet. | |
|