SOU 2019:9 Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. - 9789138249024 - Jure bokhandel

 

 
 
SOU 2019:9 Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning.
   
 
Titel:SOU 2019:9 Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning.
Utgivningsår:2019
Omfång:252 sid.
Förlag:Norstedts Juridik
ISBN:9789138249024
Typ av verk:Statlig utredning
Kommitte:Översiktsplaneutredningen
Serie:SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2019:9
Ämnesord:Fastighetsrätt

Pris: 284 SEK exkl. moms

 

Behandlar ”privat initiativrätt”. Med detta avser utredningen möjligheten för enskilda planintressenter att ta initiativ till och medverka i kommunens arbete med att ta fram detaljplaner enligt plan- och bygglagen.

Utredningen anser att den initiativrätt som enskilda redan har i dag inte bör utökas eller formaliseras ytterligare, bland annat med hänsyn till det så kallade kommunala planmonopolet. Enligt utredningen bör kommunen behålla det övergripande ansvaret för planläggningen. Samtidigt menar utredningen att planintressentens medverkan kan förtydligas och utvecklas. Enligt utredningen bör detta kunna leda till att tiden mellan ett positivt planbesked och påbörjad planläggning kan användas mer effektivt.

Utredningen föreslår delvis nya bestämmelser i plan- och bygglagen. Bland annat föreslår utredningen att:
- kommunen i det så kallade planbeskedet även ska ange vilket planeringsunderlag som kan behövas för att ta fram detaljplanen. Det ger planintressenten möjlighet att ta fram de utredningar och annat underlag som kan behövas, vilket bör leda till att planläggningen kan ske snabbare.
- det ska förtydligas i plan- och bygglagen att även andra än kommunen – till exempel en enskild planintressent – får ta fram planeringsunderlag.

Enligt förslaget ska planintressenten även kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas. Länsstyrelsen ska då uttala sig om vilket underlag som kan behövas för att kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till exempelvis riksintressen, miljökvalitetsnormer och risken för olyckor eller översvämning. Därmed bör risken minska för att planeringsunderlaget senare behöver kompletteras under detaljplaneprocessen.

Särskild utredare: Inger Holmqvist

 
  © 2017 Jure AB