| |
Pris: 957 SEK exkl. moms  |  Sverige har sedan länge ett utbyte av information om brottmålsdomar med andra länder. I syfte att förbättra utbytet av uppgifter om brottmålsdomar mellan EU:s medlemsstater fattades 2009 ett rambeslut och ett rådsbeslut om det s.k. Ecris-systemet, vilket är ett decentraliserat system som baseras på medlemsstaternas nationella kriminalregister. Sverige anslöt sig till Ecris-systemet 2013.
Ecris-systemet utesluter i princip ett utbyte av uppgifter om dömda tredjelandsmedborgare, dvs. personer som inte är unionsmedborgare. Ecris-systemet används därför sällan för att begära uppgifter om dömda tredjelandsmedborgare. Det innebär att bl.a. domstolar och brottsbekämpande myndigheter inte har tillgång till fullständig information om dömda tredjelandsmedborgares brottshistorik inom EU.
För att förbättra informationsutbytet om fällande domar mot tredjelandsmedborgare inom EU utfärdade Europaparlamentet och rådet 2019 en förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN), här benämnd förordningen om Ecris-TCN. Förordningen, som är direkt tillämplig, lägger fast regler om inrättandet av ett centralt system på unionsnivå, däribland bestämmelser om personuppgifter, ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och den organisation som är ansvarig för utveckling och underhåll av det centraliserade systemet. Den lägger också fast vissa dataskyddsbestämmelser.
Utredningens uppdrag har sammanfattningsvis varit att undersöka vilka ändringar som behöver göras i svensk rätt med anledning av förordningen om Ecris-TCN och ändringsdirektivet samt lämna nödvändiga författningsförslag.
En av de större frågor som utredningen har behandlat gäller upptagande av fingeravtryck på dömda personer. Utredningen föreslår att fingeravtryck ska tas under verkställigheten av alla som har dömts till fängelse i minst sex månader, oberoende av medborgarskap. Fingeravtrycken ska tas upp av Kriminalvården eller, om det är lämpligare, av Polismyndigheten. Utredningen har också utformat alternativa författningsförslag, som bara avser tredjelandsmedborgare, utifrån förordningens minimikrav. Utredningen föreslår även att Kriminalvården får i uppdrag att i samverkan med Polismyndigheten lämna förslag på vilka kriminalvårdsanstalter som bör förses med utrustning för upptagande av fingeravtryck.
När det gäller ansiktsbilder föreslår utredningen att de förs in i Ecris-TCN om de finns tillgängliga i Polismyndighetens signalementsregister. Bilderna ska bifogas när myndigheten underrättar en annan medlemsstat om en fällande dom mot dess medborgare eller när myndigheten lämnar uppgifter ur belastningsregistret på begäran av en annan medlemsstat.
Utredningen har även uppmärksammat att domstolarna inte har fullständig tillgång till information om medborgarskap. Det föreslås därför att Domstolsverket, i samverkan med Skatteverket, ska få i uppdrag att utveckla den informationstjänst från Skatteverket som domstolarna använder. Det förslås även vissa ändringar i gallringsbestämmelserna för belastningsregistret.
Enligt utredningen finns det inget behov av ytterligare nationell reglering om sekretess. Befintliga dataskydds- och sekretessbestämmelser anses tillräckliga.
Utredningen föreslår också att bestämmelser som kompletterar förordningen om Ecris-TCN införs i en ny lag (kompletteringslagen). Lagen ska vara tillämplig på dömda tredjelandsmedborgare, med eller utan unionsmedborgarskap, i enlighet med tillämpningsområdet för förordningen.
Kommissionen har ännu inte fastställt när Ecris-TCN ska tas i drift. Utredningen föreslår därför att förslagen som gäller anpassning till förordningen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 juni respektive 1 juli 2022. | | |
|
