| |
| Titel: | SOU 2022:62 EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå | | Utgivningsår: | 2022 | | Omfång: | 393 sid. | | Förlag: | Regeringskansliet | | ISBN: | 9789152505021 | | Typ av verk: | Statlig utredning | | Kommitte: | 2022 års vapenutredning | | Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2022:62 | | Ämnesord: | Offentlig rätt
, EU-rätt
|
|
Pris: 791 SEK exkl. moms  |  Nu redovisas förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (2017 års ändringsdirektiv).
Ändringsdirektivet
Ändringsdirektivet innehåller bl.a. nya definitioner, nya krav på märkning av skjutvapen och väsentliga delar till sådana vapen, reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet, krav på register, strängare krav för att ge tillstånd till innehav av vissa skjutvapen och reglering av förvärv och innehav av vissa stora vapenmagasin.
I många avseenden krävs inga författningsändringar
Vapendirektivet sätter en minimistandard för den lagstiftning som ska finnas, men hindrar inte att medlemsstaterna har en mer långtgående reglering. Den svenska vapenlagstiftningen håller en mycket hög skyddsnivå och därigenom uppfyller Sverige redan till stora delar de krav som ställs i ändringsdirektivet. Därför krävs det inga nya
eller ändrade regler om bl.a.
• larm-, signal- eller salutvapen,
• underårigas innehav av skjutvapen,
• övervakning av meddelade tillstånd och förvaring av skjutvapen
och ammunition,
• distanshandel,
• deaktiverade vapen, och
• transitering av vapen.
Eftersom den svenska vapenlagstiftningen redan är mycket restriktiv
får de flesta av de ändringar som föreslås i praktiken mycket begränsad effekt för personer som legalt innehar skjutvapen.
| | |
|
