| |
| Titel: | SOU 2026:6 En nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården – Styrning med tydliga roller och ansvar för aktörerna | | Utgivningsår: | 2026 | | Omfång: | 138 sid. | | Förlag: | Regeringskansliet | | ISBN: | 9789152514610 | | Typ av verk: | Statlig utredning | | Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 20266 | | Ämnesord: | IT-rätt
, Offentlig rätt
, Övrigt
|
|
Pris: 294 SEK exkl. moms  |  Samordnaren för en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården har bistått regeringen i arbetet med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.
Samordnaren lyfter i betänkandet bland annat fram följande:
- Införandet av en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården innebär nya roller och ansvar. För att nå framgång krävs att berörda aktörer accepterar en förändrad ansvarsfördelning. En insikt inför framtiden är att samhällskritisk digital infrastruktur inte bör ligga hos aktörer som staten inte kan styra.
- Från och med 2025 tilldelar regeringen statsbidrag i huvudsak direkt till hälso‑ och sjukvårdens huvudmän (regioner och kommuner) i stället för att förmedla dem via deras medlemsorganisation. Det ger regionerna och kommunerna ett större inflytande över vilka utvecklingsinsatser medlen ska användas till. Staten behöver fördjupa dialogen med dessa aktörer för att få ökad förståelse för deras olika förutsättningar och behov.
- Kommuner har extra stort behov av samverkan och stöd. E‑hälsomyndigheten och Socialstyrelsen utgör centrala statliga aktörer som kan tillgodose behoven. Kommuner som samverkar med varandra och med sin region har bättre förutsättningar att lyckas. Även IT-leverantörerna kan genom samverkan och utbildningar underlätta för kommunerna.
- Det krävs lagstiftning för att möjliggöra en nationell digital infrastruktur. Socialdepartementet, som har tillsatt utredningar och gett myndigheter i uppdrag att ta fram förslag, behöver nu stärkt kapacitet för att hantera det omfattande inflödet av förslag. Vårdgivare och IT-leverantörer, som ska uppfylla kraven, behöver ges tillräcklig tid för att genomföra sina anpassningar.
- Arbetet förutsätter ett starkt ledarskap där ansvariga kan fatta svåra beslut, prioritera helheten framför särintressen och skapa goda förutsättningar för samverkan. Ledarskap med fokus på styrning, tydlighet och tillit är därför framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet.
- Sist men inte minst behöver ekosystemets aktörer utgå från patienternas och vårdprocessernas behov. Statens satsningar för en nationell digital infrastruktur bör driva en förändringsprocess som skapar bättre förutsättningar för en mer jämlik och högkvalitativ vård. Det är inte bara en fråga om bästa tekniska och legala lösningar utan även en kulturfråga. Därför är fortsatt statlig samordning av största vikt. | | |
|
